blitzkrieg!

Jag är på krigsstigen! Jag är riktigt förbannad, och jag vet inte varför. Så, jag bestämmde mig för att skriva ett otroligt hatiskt inlägg om det som stör mig mer än något annat! (Jag ska försöka hålla mig på en sansad nivå.)

Att alla tyskar är nazister.

Kan det bli mer idiotiskt?!

Det är lika sant som att Hitler var tysk! HAN VAR FRÅN ÖSTERRIKE! (Jag känner redan nu att det börjar gå över styr..)

Om det är något som är så oacceptabelt det går att bli så är det att vara nazist i Tyskland. Jag skulle inte ens kunna gå med Till och Flake utan att bli nerslagen på gränsen. Det är liksom.. GAH, jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag faktiskt stör mig gå människor som kläcker ur sig saker som "Ja men alla tyskar är nazister innerst inne." Vad grundar du det på, om jag får fråga?!

Jo, men alla svenskar är rasister, inga undantag, och alla vill bara inrätta gasläger i Rinkeby och Tensta, och bygga upp koncentrationsläger i Fittja och Alby.

Ska folk hålla på och tjafsa om att tyskar är nazister ska jag hålla på och tjafsa om att svenskar är Sveriedemokrater. Rasister hela bunten.

Tyskland. Är. Ett. Land.
Sverige. Är. Ett Land.
Tyskland. Är. Inte. Nazister.
Sverige. Är. Inte. Sverigedemokrater.

Det finns fler nynazister i Sverige än vad det finns i hela Tyskland, det kan jag lova. Det finns fler rasister i Sverige än vad det finns nazister i Tyskland.

Jag kommer alltid hata dom som har fördommar om Tyskland, så tänk innan ni säger något liknande till mig.



Size does fucking matter, after all.

, Wolkentreiber lacht.

yes it's mine tale.

It's automatic counting cars on a crossroad. They come and go, like you.

Jag har förälskat mig i den akustiska versionen av Tokio Hotel's Automatic. Den är så sjukt underbar.

Grejen är att jag har varit världens TH-fan sedan lite mer än ett år tillbaka. Jag släppte dom i strax efter höstlovet, då jag upptäckte Rammstein, blev på nytt förälskad när jag var på TH-koncerten i Golben, men efter ett par veckor släppte jag dom igen. Nu är det väl inte mer än att jag tycker dom duger att lyssna på. Jag har min stora kärlek i Rammstein.
Fast alla tror att jag fortfarande älskar TH för att jag finner det otroligt kul att driva med dom. Det är nog det bästa som finns. För att dessa TH-fans får rådamp och fuckar ur totalt om man ens råkar antyda att Bill är gay!
Det ligger i min natur att provocera folk.
    Varför skulle jag annars gå med Till och Flake, aryanwear-kängor med röda snören och palestinasjal? Jo, för att provocera! Jag är inte nynazist (jag har bara något emot judar! Haha nejdå!) men jag driver lika mycket med Nazismen som jag driver med TH (om inte mer) och då får folk uppfattningen att jag är nynazist, bara för att jag snackar om det. Men det är inte så det ligger till.

Tillbaka till saken!

Det jag ville få ut av det här blogginlägget var nykärlek! Det är det som får tjejer att döda för ett band (eller Twilight..) är pubertetsstinn nykärlek.
Man vill så hemskt gärna ha någon, och dessa söta killar (Nu syftar jag inte bara på Tokio Hotel, utan även Jonas Brothers, GazettE, An Café, Justin Bieber, Eric Saade, alla eviga Idoler och så vidare) har sina underbara texter om kärlek och att "jag kommer alltid finnas för dig och jag älskar dig tills jag dör". Liksom, vad är grejen? Det är inte till dig han sjunger!? Det är en text, komplett påhittad (i 97% av fallen)! Och att sedan bråka med fans av samma band är totalt sjukt.
Jag vet att det är en enorm rivalitet melan franska och tyska Tokio Hotel fans, för att Bill en gång sa att Frankrike är ett av hans favoritländer. Han sa något i stil med "De franska fansen är nog våra mest dedikerade fans. Och eftersom vi gillar Frankrike så mycket så borde vi kanske hedra dom genom att göra en låt på franska, men jag skulle aldrig klara av att sjunga ett helt album på franska" De franska fansen (i sin blinda kärlek) tyckte då att Bill sa att han gillar Frankrike mer än Tyskland, medans de tyska fansen då hatar dom franska endast för att Bill sa så. Blir man trött eller?

Det är därför jag gillar Rammstein, My Chemical Romance, Muse och Green Day. Deras fans, framför allt Rammstein's, ligger på en mognare nivå. Jag har aldrig sett ett Rammstein-fan flippa ur, gråta ögonen ur sig och hyperventilera på en koncert eller signering. Ovanstående bands texter ligger också på en mognare nivå, enligt mig. Till (Rammstein's låtskrivare, frontman och sångare) skriver sina texter som poet och framför dom som musiker. Han säger själv "Jag är inte musiker, jag är poet." och "Sången är något jag tränat, tränat, tränat!".
Hans texter får han från händelser i tidningen. Mein Teil är ett perfekt exempel. Det var någon tysk kannibal som det stod om i tidningen, Till uppmärksammade händelsen och skrev Mein Teil.

Jag kommer eventuellt skriva en del två på det här inlägget, men nu är matdags!




Size does matter, after all!

, Wolkentreiber.

monstervarelsens återkomst!



Vi bestämde oss för att sova, gick in i sovrummet och vad sitter inte på väggen om inte det där jävla krypet från igår?! Jo, det där monstret sitter där på väggen och vi båda får panik och rusar ut ur rummet, jag ringer pappa, inte till någon större nytta. Vi står och velar en stund hur vi ska göra, och tillslut tar jag mod till mig och går in med en flugsmälla i högsta hugg. Varelsen har försvunnit igen! Jag letar och hittar det till min stora skräck igen! Djuret sitter och iaktar mig och jag ryggar skrämt tillbaka. Jag vågar inte riktigt slå på den i rädsla för att den ska vara snabbare och attackera mig först. Men tillslut slår jag ner krypet på golvet med ett hjärtskärande tjut. I vild panik ser jag inte var den nu halvt knockade varelsen hamnade och misstänker att den ligger i min kappsäck. Jag slänger ut den och ser djuret på golvet. Den gör en ansats att hoppa och jag attackerar den med mitt vapen igen under yttligare krigsvrål. Jag minns inte hur många gånger jag slog på djuret, men den verkade aldrig sluta leva. Jag slog och slog och slog och tillslut dog den. Jag kastade ut den ur sovrummet och tog den nu döda varelsen i ett stadigt grepp mellan två flugsmällor och slängde sedan ut den genom köksfönstret. Köksfönstret är nu säkert stängt ifall alienvarelsen skulle vakna till liv.



Fangs up (, claws out, raised shag and staring blood shot eyes)

, Herr TL.

you make me sick cause i adore you so

Jag känner att jag borde skriva oftare på bloggen, men grejen är så simpel som att jag har ingenting att skriva om! Trist, men så är det. Jag skriver då jag har något att skriva om, men det händer inte alltid saker i mitt liv. Live with it, or live without me.







Fangs up
, Herr TL.

hemska monster!



Jag har gått och blivit schizofren.

Alldeles nyss så satt Angelica och jag och pratade och sekunden därpå skriker Angiie "eeeuuw!" Ett stort grönt monster sitter på armstödet till soffan. Jag hämtar kameran och fotar djuret som nu sitter på skåpet. Utan att vi vet ordet av det flyger det groteska monstret mot oss och vi välter soffan i panik. Djuret försvinner ur vår syn och vi letar som vansinniga.

Vi hittar tillslut monstret och jag är så våghalsig att jag bestämmer mig för att fota den igen. Till min stora skräck bestämmer sig varelsen för att gå till attack. Jag skriker och hoppar som vansinnig och bestämmer mig för att springa ner till Pia och be henne döda odjuret. Henne hade jag väckt och fick be om ursäkt.

Sedan bestämmer jag mig för att gå till Ronny. Men dom är på Steen och Stanley, men till min stora lycka är Nalle hemma! Jag får med mig stackars halta Nalle upp i lägenheten och till vår stora förtret är djuret väck. Inte ett spår av den gröna alien vi tidigare skådat är kvar! Ve och fasa!

Nalle letar igenom hela lägenheten och inte en skymt. Han gick hem med "Hojta om ni ser den igen!".
Jodå, vi kommer skrika som besatta, så du behöver inte oroa dig!

Nu sitter vi som på nålar och piper av fasa varjegång vi hör eller ser något misstänksamt.



Fangs up

, Herr TL.


bytte design


Tröttnade på den så evigt deprimerande svarta designen. Så nu har jag tema "Ancheor". Och för er som undrar; Nej, jag har inga planer på att fixa en snygg bloggdesign med header och personliga färger och massa krimskrams runt omkring. Jag har viktigare saker för mig i livet än att alltid ha en snygg bloggdesign! Så ni får leva med en ful förvald design.

Ibland är jag deprimerad. Just nu är ett sådant tillfälle. Nyss måde jag bra och så, men sen så svartnade allt och jag sitter och gråter. Allt känns bara så jävla kasst. Jag har ingenting att leva för, ingen bästa vän, ingen partner, inga djur och ingenting.

Pappa har en hund, men hon är mest jobbig. Visst, hon är helt underbar och jag älskar henne otroligt mycket, hon var liksom ett av dom första egna djuren jag hade. Tango och Jazz och sedan Cappy. Så visst älskar jag henne bögigt mycket, men alltså.. Hon lyssnar inte på mig. Det stör mig. Det märks att hon är pappas hund. När han säger till henne lyssnar hon minsann, men när jag säger till så tittar hon bara på mig. "Är du dum eller? Skulle jag göra som du säger?" Jag vill ha en egen hund.

Jag är inte bra på något speciellt heller. Jag skriver, ritar, fotograferar, sjunger och spelar musik.
Det finns dom som skriver 100 gånger bättre än mig.
Det finns dom som ritar 2935729837923875923857 gånger bättre än mig.
Det finns fotografer som är massor med bättre än mig.
Jag sjunger sjukt dåligt och det där med musikskapandet.. Jag vet inte ens varför jag skrev det? Jag kan inte ens ta ett G-ackord på en gitarr! Jag är en klockren fail.

Allt jag gör blir misslyckat. Det enda jag har är Rammstein. Och inte ens dom har jag.

Fan vad jag saknar mitt forntida liv. Blommens.. Jag hade en bästa vän, jag hade djur och jag hade faktiskt något att leva för. Jag hade en dröm.

Och se vad jag hamnade? Misslyckad.



Jag saknar henne jag aldrig fick träffa. Varför var du tvungen att lämna mig? Jag fick ju aldrig ens chansen att säga att jag älskar dig. Hoppas vi möts en dag, att du känner igen mig. Fuck. Jag älskar dig..



Fangs up

, Herr TL.

RSS 2.0